Under vår resa till Sverige fick vi höra om Vårby församlings hälsning ”Vi ses på söndag”. De hade försökt att ta den till sig på så sätt, att när man träffades under veckans olika verksamhetsformer så avslutade man träffarna med hälsningen: ”Vi ses på söndag!” På det här sättet ville de anställda och de frivilliga inbjuda till söndagens gudstjänst.
Gudtjänsten blev mera som den viktiga pulsen i församlingens liv. Det blev mindre som en verksamhetsform som eventuellt kunde konkurrera med annat.
Man ville också visa på hur viktigt det är att samlas till gudstjänst; för gemenskapens skull, att be och sjunga tillsammans, att trösta och uppmuntra varandra, att få rum för stillhet och ro...
I ett möte med några ungdomar i veckan, prövade jag på den här hälsningen. När vi sade hej då till varandra, sa jag: ”Vi ses på söndag!” De blev förvånade och undrade om de skulle vara med i gudstjänsten och om det var planerat att de skulle ha några speciella uppgifter. Jag log tillbaka och sa: ”Nej, den här söndagen har vi inte planerat uppgifter för er, men det är söndag och ni är välkomna att komma till gudstjänsten varje söndag.” De log och det kom kanske ett liten lättad blick i deras ögon och samtidigt också en liten undran. De hade inte förväntat sig att höra den här hälsningen och visste kanske inte riktigt hur de skulle reagera. Men det kändes ändå gott och jag tänker försöka fortsätta att säga: ”Vi ses på söndag!”
Birgitta
Jesus säger:
"Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber hono...
Luk 11:13