Symbolisk handling

Jag har nyligen fått vara med om ett dop i den ortodoxa församlingen i Helsingfors. Det som jag tyckte speciellt mycket om var själva stunden när barnet skulle döpas med vatten. Barnet var klädd i vanliga kläder när dopakten inleddes och efter växelhälsningar, textläsning och ljuständning, var det dags att klä av barnet kläderna. Barnet bars sen fram till prästen, som tog emot honom och mycket vant svängde honom i famnen så att han fick ena handen fri att skvätta vatten på honom. Ja, så hände det verkligen, prästen skvätte ordentligt vatten på barnets huvud. Tre gånger. Vattnet föll på barnets huvud, föll ner över kroppen och därtill skvätte det mycket vatten på mattan på golvet.  Ops, tänkte jag, får det bli vått på mattan? Men det var ändå en glädje över det hela och prästen visste förstås vad han gjorde. Han var pensionerad och jag antog att han hade döpt många barn i hans verksamma år.

Det som tilltalade mig mycket, var helt enkelt det ; att barnet inledningsvis var klädd i vanliga kläder och först när han skulle döpas med vattnet, kläddes han av och döptes och därefter fick han dopklänningen på sig. Det var en symbolisk och enkel handling, som mycket tydligt påminde mig om dopets mening med förlåtelsen och dess rening.

Birgitta Udd

Kommentera denna text

Ditt namn eller pseudonym

Din kommentar

För att undvika spam skriv ännu nedanstående nummer i bliden in i fältet
	Nummerserie: