Jäst, mjöl och kors

För något år sedan samlades jag och ett gäng vänner till en tjejträff. Pizzakväll. Med äkta hemgjord botten. Men av någon anledning ville inte degen jäsa. En av mina vänner utbrast: ”Men vi har ju glömt att välsigna degen!” Alltså rita ett kors i degen innan den får jäsa. Kommentaren ledde till vidare diskussioner om jäst, mjöl och kors. Summa summarum fick vi en riktigt god pizza, även om starten var lite si som så.

 

Ibland försöker jag mig på att baka bröd hemma. Någon gång blir det lyckat. För det mesta blir det ätbart. Nästan varje gång jag sätter degen på jäsning minns jag pizzakvällen och jag brukar välsigna degen. Inte för att jag tror att jäsförmågan drastiskt förändras av två korslagda snitt i degen. Men jag tror att en förändring sker i mig. Korset jag ritar i degen är både ett tack och en bön. Ett tack till Gud för att jag har ett hem och ett kök att baka i, jag har pengar att köpa ingredienser och jag är frisk och stark nog att kunna baka bröd. En bön om att just det här brödet ska få bli mättande, få fylla hungriga magar och förstås (helst!) bli gott.

 

Det gör mig gott att välsigna brödet och det förändrar min attityd, med små, små steg.

 

 

Camilla