Nog är det förunderligt att det kan kännas så mjukt och vackert varje gång som den första snön faller på marken.
I radion sa de att barnen och de unga tycker om snön, men att vi vuxna kanske inte tycker detsamma. Men jag ställer mig nog i skaran av de små, jag tycker om snön. Det som jag ogillar är kombinationen snö och bil. Jag skulle gärna sätta min bil på vinterparkering denna tid på året. Istället sadla en häst och rida iväg till jobbet. Tänk vad härligt med den friska vinden, en stund av tankevila...
Jag tycker också om adventstiden. Ju äldre jag blir desto mera känns det som en tid av vila. Jag får tända ljus inne, ta en bra bok och läsa eller sätta mig med en stickning. Den här hösten har jag redan hunnit sticka 4 par vantar o en halsduk. Får se vad slutresultatet blir. Det känns också skönt med mörkret för då syns inte dammtussarna lika tydligt, så jag behöver inte sätta tid på städning. Det går bra att bara svepa lite grann med sopborsten.
Må vi tillsammans i adventstiden också ta tid för varandra.
Glädjefrid till er alla !
Biggi
Jesus säger:
"Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber hono...
Luk 11:13