En sak i taget

För några veckor sedan fick jag tillbringa en helg med en härlig skock lågstadiebarn. Vi var på församlingens sportlovsläger. Den anhopning av kreativitet, energi, positivt tänkande, livsglädje och mod som jag upplevde i barnen är ofattbar. En sak fastnade i mitt minne, det var den positiva attityd till hinder som en av flickorna hade. Vi hade en lång uppförsbacke framför oss, men den var uppdelad på flera små stigningar varvade med lite flackare sträckor. Jag med min vuxna och förnuftiga (?) attityd konstaterade för mej själv att det här är en låååång uppförsbacke. Flickan bredvid mej såg saken lite annorlunda. Efter den första korta stigningen strålade hon av stolthet. ”Jag klarade det!” Vad spelar det då för roll att 7 likadana stigningar väntar där framme? Hon klarade den som var närmast, och gladde sig åt det. Och vi tog en stigning i taget, och innan vi visste ordet av var vi uppe. Det gick!

Camilla

Kommentera denna text

Ditt namn eller pseudonym

Din kommentar

För att undvika spam skriv ännu nedanstående nummer i bliden in i fältet
	Nummerserie: