Dansa chamba och vals

Senaste söndagen hade som tema ”Jesus uppenbarar sin gudomliga kraft”. I en av texterna för söndagen berättas det om kvinnan vid Sykars brunn. Jesus träffar henne och förvandlar hennes liv, vilket resulterar i att hon blir så sprittande glad att hon springer tillbaka in till byn för att berätta vad som hänt och vem hon har träffat.

Jag tänker på den här kvinnan och försöker att föreställa mig att jag satt där vid brunnskanten med Jesus. Vad skulle han ha sagt till mig? Vad i mitt inre hade han klätt bort av det som jag eventuellt hade velat gömma inför honom? Besvikelser över saker och ting som jag inte lyckats med i mitt liv. Gräl som jag inte riktigt ordnat upp.  Avundsjuka tankar som ibland dyker upp trots att jag vet att jag inte borde känna så. Misslyckanden som bara jag vet om. Vad hade han riktigt sagt till mig?

Helt säker är jag inte på vilka ord han hade valt. Men det som jag är säker på är att jag hade känt mig genomskådad med den kärlek som är fullkomlig som bara han har att ge. Jag hade säkert också känt mig skamsen över det som jag ville dölja. Men den genomsyrande förlåtelse och kärlek, ”den gudomliga kraft”, som Jesus hade omslutit mig med hade överskyllt all skam och synd.

Och jag hade, precis som kvinnan, fått resa mig upp med högburet huvud och dansat chamba och vals och sprungit och berättat om den kärlek jag hade mött!

Biggi

Kommentera denna text

Ditt namn eller pseudonym

Din kommentar

För att undvika spam skriv ännu nedanstående nummer i bliden in i fältet
	Nummerserie: